Väskotek, steg II

Väskoteket är ytterligare ett steg närmare sin tillblivelse genom att det dök upp som en "Möjlighet" i en SWOT-analys idag! (Och det var inte jag som formulerade SWOTen)

Väskotek, steg I

Nu har jag tagit första steget mot ett Väskotek genom att vädra frågan på ett personalmöte på Biblan...

Fyra nyanser av grönt, minst

Jag gick loss på grönt igår. Blommig kjol från Bik Bok (gammal) med limegrön nyans, T-shirt från Gudrun Sjödén (ny) med äppelgrön nyans, kofta från Lindex (gammal) i ännu lite mörkare grön och strumpbyxor från Lindex. Skorna i glansig gräsgrön färg från Ecco (gamla) och så ett litet halsband (jättegammalt) med Non-Stop-liknande pluttar i alla möjliga färger!

Alla vill

På torsdag är det vernissage på Platina för Auli Laitinens utställning Alla vill:
- Jag tänker på gayvärldens gamla signalsystem med örhängen, den radikala punkens säkerhetsnålar och de sexuellt avancerade och avvikandes experiment med sina kroppar. Därför blir det märkligt att se min styvdotters fjortonåriga kompisar komma med piercade tungor. Jag tror att det jag stör mig på dels handlar om en koppling till en frigjord sexualitet som är svår att tro på, speciellt när den uttrycks hos människor som knappt haft sex med sig själva ännu. Dels det anspråk på radikalitet som piercing utgör och som inte alltid känns grundad, säger Auli Laitinen. Auli Laitinen missunnar inte andra en sexuell frigjordhet eller en radikal attityd, men piercingen som uttryck för detta tycker hon har förvandlats till en konsumtionsvara bland andra.
- Mina piercade smycken vill ge tillbaka den lilla hårda metallbiten något av sin ursprungliga idé om ett individuellt ställningstagande. De är smycken för mig själv och andra som hellre vill höra en personlig berättelse än se en tyst uniform, säger Auli Laitinen.

Detta måste jag fundera på: är inte uttalandet här ovan väldigt motsägelsefullt? Piercingsmycken används av "fel" personer, det laddas med ett budskap som inte har någon koppling till individen. Men vem har bestämt denna koppling?? Samtidigt vill konstnären hävda att på henne är smyckena en personlig berättelse inte en uniform?
Hursomhelst så ser smyckena i sig ut att vara värda ett besök på Platina, kolla några av dem här. Observera att Platina har sommarstängt 9-28 juli.

Ny generation

På 80-talet, när jag gick på BHS, var en stor stickvåg. Vi stickade jämt, företrädesvis på storföreläsningar. Nu råder som bekant en ny stickvåg, men jag tycker att man sällan ser aktiva stickare i vilt tillstånd. Men på Biblioteksdagarna satt en ung kvinna nästan längst fram med fin gul spetsstickning. (Beklagar den dåliga bilden. Har försökt mixtra lite med den för att kompensera den dåliga skärpan med lite "konstnärlighet". Gick inget vidare, som synes...)

Kockbyxor

Vid ett av tillfällena på Isle of Wight när vi kombinerade fika med utställning, så såg jag en ung man med så coola byxor. Han hade beställt dem via en cateringkatalog, sa han. Kanske är det denna? Byxorna på bilden är inte likadana som de den unge mannen hade, men ändå tillräckligt rutiga för att inte kunna passa på en dam i min ålder? (Jag beställde nämligen ett par långrandiga byxor i svart och vitt från Ellos och fick tummen ner av mina tonåringar)

Prisutdelning...

Prisutdelningen! Skakigt! Men en kompis sms:ade omdömet: Klädsamt förvirrat och ödmjukt med skärpa och charm.
Döm själv genom att titta på filmen!

Anna-Stina Axelsson har tagit fotot.

Kultur och ekonomi?

Emma Stenström höll en lysande föreläsning om det eventuella sambandet mellan kultur och ekonomi på Biblioteksdagarna i Stockholm i torsdags. Flera av föreläsningarna från Biblioteksdagarna finns på webben, så ta chansen att kolla in Emmas föredrag. Inte nog med att allt hon sa var superintressant och att hon hade en cool klänning (2nd hand) - hon var dessutom artig nog att påstå att hon läst Malinbloggen!

Med lite tur kommer hon till Uppsala i höst för en längre föreläsning!

Disträ

Det har varit en hektisk vecka. En morgon upptäckte jag att jag glömt min väska i cykelkorgen över natten. Tur att ingen är intresserad av mina anteckningar + andra (för mig) livsviktiga papper...

Det blev ändrat...

Det var en Stockholmare som var på besök i Karlstad och på kvällen stämde han och en Karlstad-bo träff utanför halv åtta. Och halv åtta stod Stockholmaren redo. Men ingen kom.

Klockan blev kvart i åtta. Och ingen kom.

Fem över åtta kom Karlstadbon insladdande och Stockholmaren undrade lite förvånat:

- Missuppfattade jag dig - skulle vi inte ses halv åtta?

- Joodå, sa Karlstadbon. Men de´ble´ändrat!



Här har det också blivit ändrat. Det blir inte och inte dessa heller. Utan denna och dessa. Och förstås denna!

På kvällen denna och dessa!

Nya korsstygn

Var en sväng på Designtorget idag. Har lite dubbla känslor för detta ställe; å ena sidan kul grejer och å andra sidan är de föga överraskande och har lite pretto-varning. Men idag såg jag några korstygnsbroderi-kit med motton som passar (?) en ny generation. Allra mest gillade jag:
Jag dyrkar satan
och går på gatan
Den texten fick mig att gå flinande ända till Centralen. Att ha den bredvid "Egen härd är guld värd" t.ex. skulle kunna liva upp den mest gråa frukost. Eller textilslöjdslektion.

London II

I museishoppen fanns en hel del att kolla på. Jag föll för denna ring av Zoe Cotlenko. (Och kan surt konstatera att museets prissättning skiljer sig avsevärt från denna sajts). Och, just det, den är gjord av blixtlåskläppen!
Efter museet var det dags för lite promenad på stan. Jag kollade in Vivienne Westwoods affär och vi sprang alla in och ut ur oändligt många skoaffärer.
Sen var det dags för...ja, fika.

London I

I torsdags var det alltså London som gällde. Efter att ha lämnat in våra väskor på Waterloo station (fantastiskt, en station som erbjuder denna service och som alltså inte verkar tro att vi har fyllt väskorna med bomber) åkte vi till Victoria & Albert's Museum där vi började med att äta! (Ja, nu var det så att Enid Blyton-sällskapet träffades och då har mat stor betydelse...)

Därefter kände vi oss stärkta och redo att skingra oss och kolla in det vi ville för att sedan återförenas i shoppen. Jag valde att kolla in New York Fashion Now som fanns i anslutning till museets permanenta modeutställning, så det blev både amerikanska och brittiska designers.
Här ser ni Christian Joys Pastadress från 2007.

Fest i biblan = bottennapp?

Idag när jag kom till jobbet, så betraktade jag helgens nya tillskott i form av målade lakan uppsatta på skolans fasad. Lakanen är prydda med budskap från de kommande studenterna på gymnasiet. Ett av budskapen är: NV har festen i biblioteket!
- Så trevligt, tänkte jag, samtidigt som jag lite oroligt undrade om detta kräver några insatser från oss. Fast sedan insåg jag att det var något annat gymnasieprogram som drev med naturvetarna och att det mest nördiga som skulle kunna hända var att parta på biblan!
De skulle bara veta hur kul vi har på våra partyn!!

Rapport fran England i halvtid

Igar var vi i London. Makalost hur mycket skoaffarer det finns! Jag slank in pa Faith, men de skor jag spanat in fanns inte i affaren. Tur var val det!
Nu har vi tillbringat en dag pa vackra Isle of Wight! Fast dagen borjade med ett besok pa ett av ons fangelsebibliotek - och fangelserna var inte vackra! Men biblioteket var fint och intressant att hora hur det jobbar. Vem kunde t.ex. tro att det var hogt tryck pa poesi?

Träning

Man har lite olika bevekelsegrunder för träning. P. har tränat en del för Göteborgsvarvet och i lördags sprang han fortare än 16 000 löpare! Han "persade"!
Själv gå-tränar jag en liten stund vid frukosten varje dag i de här! Målet är en naturlig och avslappnad gångstil, men hittills är den mest styltig.

Faith i London

Tanken är ju inte alls att jag ska köpa skor när jag är i London några timmar på torsdag! Så därför ägnar jag nu lite tid åt allmän omvärldsbevakning inom ämnet skor i London och hittade då dessa roliga skor på fina Faith. Nu vet jag att de finns och behöver inte alls söka upp dem!

Tanken är att jag ska ha kul med mina BHS-kompisar i London och ffa på Isle of Wight! Kanske, kanske blir det ett besök på Albert & Victoria's Museum. "Surreal, but nice!"

Komnes Faks

Syrran är, väldigt otippat, delägare i en travhäst. Komnes Faks var duktig i fredags och kom tvåa i ett träningslopp!
Visst är han gullig?

Dags igen!

Jodå. Även i år kämpar jag på!

Klargörande

Det finns ju ingen anledning till att vara osäker, det är bara att läsa innantill! RAFD:s uppdrag står där klart och tydligt och dessutom att det kommer att avslutas i december 2007.

Hemslöjden inspirerar!

Rådet för arkitektur, form och design (RAFD) presenterar en rapport om hemslöjden 10 maj 15.00 - 16.00 på Nordiska Museet. Rapporten heter Hemslöjden inspirerar! - samtal om tradition och förnyelse inom hemslöjden. Jag har läst igenom den och tycker den är intressant ur mitt perspektiv som hemslöjdare (?) men är lite frågande. Jag har svårt att se på vilken nivå rapporten befinner sig (samma osäkerhet som jag kände när jag läste och lyssnade på när rapporten Mode Svea presenterades), var kommer den sedan att lyftas efter att den är presenterad? Kulturministern kommer att vara med på presentationen. Hon har också bidragit i rapporten, men till skillnad från de flesta andra så saknar hon inte att något speciellt - "det kanske bara saknas en bredare tolkning av området i stort och man kan ju alltid sakna hemslöjden i dagspress och i vardagen."

Idag besökte jag Nutida Svenskt Silver för första gången. Åh, så mycket fina smycken! Förutom olika konstnärer som alltid säljs där, så hade de en tillfällig utställning med smyckeskonstnären Katarina Henriksson från Skärhamn. Blomman ni ser på bilden är en ring där blomman sitter löst och vippar fritt åt alla håll - jag menar att blomman också löper fritt på själva ringen. Ytan är uppruggad av sandpapper och det gör att det ser nästan glittrigt ut.
Ja, ni har redan gissat. Jag blev såld. Bestämde mig för att detta kunde betraktas som en Bengt Hjelmqvist-present... Nu har ringen en röd prick och jag fick tillåtelse att hämta den någon dag innan utställningen är över, så att jag kan ha den på mig på Prisutdelningen!

Kropp - yta eller spegling av vårt inre?

Senaste föreläsningen i min kurs, Kläder, kropp och identitet (som jag fö glider ifrån alltmer i en tid, när jobbet tar mesta musten), handlade om plastikkirurgi. Plastikkirurgi speglar en tid då ytan inte längre är en motsättning till det inre, som det var för 100 år sedan. Då var yttre fåfänglighet ett tecken på ett inre förfall. Om man la alltför mycket energi på sitt yttre, så var det för att dölja ett tomt inre, ansåg man. Endast Dandyn, som fenomen, kunde förena de båda skalen (Oscar Wilde, t.ex. - fast hans inre känsloliv hade nog annat att önska, enligt tidens norm). Idag är det snarare tvärtom: ett slarvigt yttre avslöjar en svag karaktär, en karaktär som helt enkelt inte bryr sig! Den yttersta omsorgen om det yttre, och därmed sitt inre, blir naturligtvis att manipulera själva kroppen.
Är det inte konstigt att i en postmodernistisk tid, när ytan aldrig kan säga något om det som finns under, så finns samtidigt denna mycket starka rörelse som hävdar att just människans yttre ska säga något om hennes själ eller intellekt?

DNA-ringar?

Håll med om att dessa ringar liknar komplicerade molekyler!

Silverskor

Valborg och 1:a maj har jag ägnat åt att åka tåg och buss i Mellansverige. Och att vänta på anslutningar på diverse orter. Till exempel tillbringade jag 40 minuter i Hallsberg. Biblioteket var stängt, men inte skoaffären. Ett par silvriga, svensktillverkade träskor var svåra att motstå.

Idag tillbringade jag 1 timme i Karlstad och hittade nyöppnade Monki, som var en angenäm upptäckt. T-shirtar med annorlunda tryck. Tyvärr kan jag inte utgjuta mig över detta, pga en närstående persons kommande födelsedag...