Röda skor och postmodernism III

Grubblandet fortsätter:

Är kanske det stora problemet att vi befinner oss i en postmodernistisk tid där tecknen saknar innehåll under ytan, samtidigt som vi är hårt fångna i t.ex. Bourdiues teorier om kulturellt kapital? Alltså å ena sidan finns en (kan man våga sig på att använda ordet) diskurs (?) som menar att det är helt ok att ha vad som helst på sig närsomhelst. Å andra sidan finns diskursen som menar att man genom sin klädsel subtilt eller klart signalerar både ekonomiskt och/eller kulturellt kapital. Det är inte tecken på "stil" att en välbetald kvinna kommer till styrelsemötet i en dräkt från Lindex, tyckte t.ex. Camilla Thulin i programmet Stil. Har man röda skor på ett styrelsemöte kan man riskera att tolkas som en lättfotad kvinna. Eller så har man lyckats fixa så mycket kulturellt kapital tidigare, så att det ändå är helt OK?

Här en liten artikel om man trassla till tankarna ytterligare.