Röda skor och postmodernism II

Jag kan inte släppa det här med röda skor och postmodernism. Igår natt låg jag vaken och grubblade över ämnet. Jag misstänker att jag befinner mig i något slags utvecklingsstadium nu och som ni vet så är allt lärande ett lidande. (Undrar när det blev det? I förskolan och skolan pratar man ju om det lustfyllda lärandet!)

Betydelsen av röda skor är kontextberoende? Vem bär röda skor när och var?
Om betydelsen av röda skor var entydig, så skulle signalen vara entydig för alla i alla situationer. Mel E t.ex. föreslår t.ex. att röda skor kan vara en signal för att man inte bär underkläder. Om det var en entydig signal för röda skor skulle vardagen vara ganska spännande (fast å andra sidan, så är vi väl alla nakna under våra kläder...)! Men signalen/tecknet är inte entydigt utan har flera olika betydelser som i sin tur kanske refererar till andra betydelser.
Vem bär röda skor? En liten flicka, en tonåring, en fotbollsspelare, jag och Påven. Till exempel.
Var bär vi röda skor? Påväg till dagis, i skolan, på jobbet, festen, matchen? I stan, i Afrika, Nordkapp!
När? Morgonen, dagen, natten...
Det blir helt olika betydelser av de röda skorna (hoppas jag) om de syns på mig på jobbet tillsammans med svarta jeans eller på festen till en liten svart klänning. Dock tror jag att när vi väl har passerat dagisåldern så blir valet av röda skor ett aktivt ställningstagande. Röda skor ingår inte i basgarderoben för de flesta. Röda skor är en kommentar, röda skor vill reta upp eller pigga upp. Röda skor vill bli sedda.