Live eller IRL

Nästa vecka ska L gå på Lady Gaga-konsert. En artist som jag tror passar extra bra att se "live". Får mig att tänka på när jag såg Nina Hagen på Grönan! Nu kommer snart Cohen till Sverige. Jag har aldrig sett honom "live" men frågan är om Globen blir någon IRL-upplevelse? Fast jag ångrar ju inte Bowie, Stones och Dylan på 80-talet på Ullevi. Något år innan jag flyttade till Öland så spelade Cohen i Borgholms Slottsruin, det är nog den konsert jag grämer mig mest över att ha missat.
Nu var det här inlägget inte menat som en slags namedropping utan handla om att uppleva något IRL/URL. I veckan var jag på ett sk webb-seminarium som handlade om digital delaktighet och det faktum att 3, 2 miljoner av Sveriges befolkning befinner sig i ett digitalt utanförskap. Jag var på plats, IRL, men seminariet sändes samtidigt på webben och på 12 platser i landet, noder, hade man samlats och befann sig liksom parallellt IRL. Man kunde chatta och själv twittrade jag. På plats satt ett par personer och läste chatt och twitter och gick aktivt in i IRL-diskussionen så att det blev en viss interaktivitet mellan chattare och IRL-talare. Vi som befann oss där IRL kunde följa chat o twitter på en skärm på väggen.
Krångligt? Nej, det var faktiskt intressant. Naturligtvis för att formen speglade ämnet (eller möjligen tvärtom) men det var också en känsla av att vara "där" att ha möjlighet att påverka. För många föreläsningar som man varit på skulle lika gärna kunna vara inspelade - vilket ju också görs nu - även om man är "där" kan man ändå inte delta (men man kan diskutera med sin granne och det är förstås givande). Och det är definitivt något annat än att läsa föreläsningen eller en artikel. Föreläsaren kan ju också i sig vara en inspirerande upplevelse som gör att man tycker att det är värt att vara "där". Och ibland inser man ju att man nästan fattar, men ändå inte, och då är lagringen på hemsidan en välsignelse.
Men hur dödande tråkiga är inte livekonserter i TV?

Syrran har sett Jimi Hendrix och Janis Joplin live. Ägd!