Empati eller sympati?
Ska man tycka synd om Elofsson? Det är frågan jag ställer mig själv idag. Jag känner mig nog mest lättad å hans vägnar. Tänk vad mycket kul han hinner göra nu!
Glad verkar i alla fall Madiba vara över att nu fått sitt livs historia i serieform. Allt för att få igång läsningen. Jag undrar om en serie med Göran Persson skulle sätta fart på läsovilliga? Kanske om det är manga då....
2 kommentarer:
Jag kan hålla med om att det ges ut väldigt många slätstrukna och intetsägande bilderböcker. Fast jag har egentligen aldrig sett dem som ett hinder för läslust, däremot som ett slags enande konstaterande "Den här var rätt tråkig" "Jaaa" hör man från det entusiastiska barnet bredvid sig. A-C Tidholm menar, i en tidigare citerad artikel, att det lyssnande barnet mer är ute efter läsaren än efter boken. Fast det är klart - då sker läsningen i dialog, det är inte en som sitter ensam och läser kassa böcker efter varandra...
Vad mycket tid Elofsson får att läsa böcker. Han janske kan skriva en också. En härlig pojbok om en ung grabb som får upp farten på laggen men märker att det där är inte hans kropps grej. Den vill bara inte. Göran Perssons kropp har börjat nystarta och han satsar på minst fyra nya år i hetluften. Han har ju redan printat ner bl.a. hur han fick Sverige på fötter. Men jag tror nog att han gör sig bäst som manga eller som läderlappen. Per Elofsson ska ju bli tränare eller rådgivare som det heter så Malin du får säkert se honom igen. Rådgivare kanske dagens bibliotekschefer behöver. Bålsta kanske ska vara först. Ni är ju bäst på återvinning också.
Skicka en kommentar