Birka
- När jag flyttar hemifrån ska jag ha tallrikar som hör ihop, deklarerade L som är uppvuxen med udda tallrikar köpta på loppis. Hoppas hon gillar Stig Lindbergs Birka för då kan hon få ganska många i finfint skick av de jag sparat från 80-talet och långsamt kompletterat på loppisar. Igår hittade jag t.ex. två för 3:-/styck.
4 kommentarer:
Snygga tallrikar, men det gnisslar om besticken! Jag får rysningar...
Ja, det gnisslar...
Hursomhelst vill L ändå inte ha de "fula tallrikarna".
Håhå, de där har vi på landet.
Åh, Birka har sin historia för mig! Jag började runt 20, samla på tallrikar, Bodas svarta, nu har jag glömt vad de heter, men de var nya och stora då! Min mamma gillade inte alls mitt val, så trots att jag redan fått ihop kanske halvdussinet gick hon en höst och köpte ett helt dussin Birka-tallrikar åt mig på rea och gav mig i julklapp. Jag blev ursinnig och lyckades byta de billiga reatallrikarna mot ett dussin djupa Bodatallrikar, 6 svarta och 6 vita. De är ännu i full användning, de liksom dussinet mattallrikar. Hon fortsatte dock oförtrutet med Birka och köpte både kaffekoppar och tekoppar åt mig. De var omöjliga att använda eftersom det blev obalans i koppen när man höll i öglan, koppen tippade helt enkelt över alldeles för lätt. Kaffekopparna om bort i en flytt, modern var övertygad om att det var avsiktligt. Dock köpte jag i Borås ett dussin assietter av sorten som du visar, de har använts år ut och år in, inte en enda har gått sönder. Så farligt gnisslar det inte med desserterna vi ätit på dem. Vi har dessutom en karott som har ett enda användningsområde; varje jul fylls den med hemkokt kola.
Skicka en kommentar