Om svamp och kroppsminnen
När jag gick i skogen och letade efter svamp så funderade jag på kroppsminnen. Är det där långsamma strosandet i skogen när man sjunker ner lite i mossan ett typiskt kroppsminne? Allteftersom jag gick där och funderade kände jag att jag slappnade av och började strunta i kantareller och lyfte blicken och såg mig om och började fundera på om kroppsminnen också omfattar synminnen? Behöver man kanske semestern till att återuppväcka kroppsminnen, bekräfta dem och förstärka, tanka kroppen på dessa bekräftelser? Är det barndomens (behagliga) kroppsminnen vi återskapar gång på gång?
Tja. Några kantareller blev det inte. Kanske fanns de alldeles bredvid eller igår eller till helgen. Blåbär fanns det däremot och vi plockade till en paj som blev så god att den inte hann hamna på foto. Ringblommorna står dock oätna och vackra kvar på bordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar