En hållbar modevärld

Önskar att jag på något sätt kunde krångla mig in på Habit Fashion Summit .11 den 25:e oktober. Temat för årets summit, Modebranschens dag, är En hållbar modevärld - från ord till handling.

Marimekko

Har det hänt något med Marimekko, tro? Vad jag hörde för något år sedan var att företaget nu ägs av riskkapitalist och att oro fanns för att företagets design skulle ändras. Jag var på affären vid Norrmalmstorg häromdagen för att kolla in rean och vårkollektionen. Innan dess hade jag kollat på hemsidan som är ändrad och enligt min åsikt försämrats. Dessutom kändes klädkollektionen tämligen trist. I affären fick jag veta att flera av de "gamla" lämnat och att många gästdesigners kommit till.

Men att klädkollektionen kändes färglös och blek beror kanske främst på hemsidans layout? I senaste Damernas Värld lyfts t.ex. den här klänningen (tunikan) fram på ett uppslag. Den är knappast blek. I butiken hittade jag endast den svartvita varianten och frågade om den färgstarka fanns eller ska komma. Det visade sig att den fanns!

Till expediterna sa jag att tunikan finns i DV som ett tips om att kanske fler än jag kan komma att fråga efter den. Expediterna verkade snarast besvärade av denna information: "vi vet inte vilka bilder som publiceras". Det förstår man naturligtvis, det var inte poängen med mitt välvilliga tips - men skyll er själva!!

Ull det nya svarta?

Min kompis Fårfarmaren hävdar att ull kommer stenhårt nu. Jag vill gärna hålla med men har känt mig tveksam till modegraden i förekommande design av ullkläder. Senaste Elle har dock två stora modereportage med övervägande ullplagg. Hög modegrad.

Smarta textilier

Nu har det kommet en ny avhandling om smarta textilier: Designing Dynamic Textile Patterns av Linda Worbin. Hon är den andra personen från Textilhögskolan som disputerar inom området, hittills. Hon har intresserat sig för grundkunskaperna för att kunna skapa i nya föränderliga material. Det kan vara textilier som känner av information eller som direkt reagerar/ger respons på något exempelvis värme, ljus, ljud eller rörelse.
Läs mer om Linda Worbin och hennes forskning här!

Färre tanter?

- Det finns färre och färre tanter och alltmer kvinnor i alla åldrar som är intresserade av mode, säger Göran Bille, vd för Lindex i dagens DN.
Så är det kanske men jag undrar om inte tanter varit ungefär lika intresserade av mode nu som alltid och det bara är så att modet som tanter gillar ser annorlunda ut nu än för till exempel 20 år sedan?

Kimono Fusion

I fredags lyckades jag komma ända fram till utställningen Kimono Fusion på Östasiatiska Museet.

"I utställningen visas utsökta vintage kimonor och textilier där materialen och
teknikerna briljerar, blandat med spektakulära kreationer av några av Japans
hetaste unga designers och konstnärer. "

Det var en liten, men naggande god utställning. Jag hade gärna sett mer. Fler av heta och unga designers och kanske fler bilder där vintage kimonos syntes in action. Och gärna lite litteratur i anknytning till allt det nya i shopen. I bloggen Modearkivet finns ett jätteintressant inlägg om utställningen.

Museet, som har en bildverkstad, visade också en liten utställning med Carromic, en svensk mangatecknare som bl.a. har serien Bleckmossen Boyz i KP, som båda uppskattades stort av medföljande Assar, 9 (snart 10?). Känns som om museet har en stor potential här, som de inte riktigt utnyttjar till fullo.

Siri Johansen igen

Här är en annan tröjmodell från Siri Johansen, som alltså tog examen på Royal College of Art 2008 med en kollektion för män. Jag känner mig lite ambivalent till sådana här försök. Å ena sidan kul när traditionella modeller får ett nytt uttryck men här, på denna modell, så känns det lite sökt. Det ser ut som om det inte skulle vara så praktiskt att bära den här tröjan. Bylsigt vid ärmarna. Och funktionen har väl varit överordnat för just den här typen av fiskartröjor/sjömanströjor? Eller är det det som är Siris replik; den förut så handlingskraftige mannen är nu fångad i traditionen?

Vestoj och Modearkivet

Igår fick jag via en blogg och ett twitter nys om en ny publikation om mode. Vestoj. Lite som Fashion Theory är ambitionen. Och ambitiös verkar den verkligen vara - se bara på listan över referenspersoner!
Bloggen jag hittade referensen till Vestoj på, är också en välkommen nyhet - Modearkivet!

Virkad kopia - protest eller patetiskt?

I DN från i söndags (14 juni) läser jag om craftivism och om virknålens revolution. Bl.a. står det om Stephanie Syjunco som uppmuntrar till att virka märkesväskor. Hon gjorde det som ett konstprojekt och inbjöd till workshops mm och skapade en hemsida där man kan ladda ner beskrivningar till märkesväskor. Syjunco menar att hon utgår från människornas åtrå efter speciella märkesvaror och på detta sätt får de både varan och lär sig ett hantverk. Jag är lite skeptisk inför just den motiveringen. Om man verkligen, verkligen vill ha märkesväskan duger knappast den virkade kopian. Möjligen kan man väl känna att man ingår i någon slags kopieringsrörelse och tycka att det är lite kul? Att liksom reclaima ett mönster eller en form som blivit patenterad av ett företag och göra det till något eget.
Själv har jag virkat en Burberry-väska med matchande armband/handledsvärmare och smal scarf/halsband till. Jag har använt min Burberry-väska vid några få tillfällen. Det känns lite märkvärdigt. Och jag är lite osäker på om det är töntigt eller kul att ha en hemgjord, virkad kopia? Men så speciellt praktisk är den inte i det dagliga livet. Då är min "souvenirväska" från Oslo (jag köpte mönster och garn på Husfliden och virkade väskan efter resan)betydligt mer användbar och använd.

Maud Fredin Fredholm

Jag är glad över att Maud Fredin Fredholm uppmärksammas med utställning, film och katalog på Röhsskas museum nu! Och extra glad är jag att jag lyckades se den! Först blev jag alldeles skakad när jag möttes av dessa kaniner - det är ju MIN kanin! Att det var Maud Fredin Fredholm som gjort den hade jag ingen aning om! Och var är min kanin nu, tro...
Mamma gillade M.F.F. och hade flera klänningar av henne och på 70-talet följde jag med mamma till affären på Fredsgatan. I filmen säger Maud att hennes mönster var något alldeles nytt och väldigt moderna och att man kan se många av hennes idéer i nya kläder idag. Jag kan bara hålla med. Utställningen är ganska liten men man slås verkligen av hur häftig hon är!

Icon dressed

Igår besökte jag äntligen utställningen Icon dressed på Nordiska museet. Jag har längtat efter det i 1½ år och jag tyckte nog att jag såg vad jag förväntat mig. Försökte se lite översiktligt på modellerna, vilket väl är meningen - genom att använda ett annat material än tyg och samma material för alla modeller ska själva objektet framträda tydligare. Det blev tydligt vilka tidstyper som hängde samman rent modemässigt - eller hur man i olika tider velat klä kvinnoikonen. Det slog mig att det snarare var midja och axlar än ben som accentuerades olika. Lössläppt midja - relativt stor politisk frihet.
Fram till söndag har du chansen att se utställningen.

En synpunkt

Jag läser regelbundet bloggen Hotspot och gillar den. Sedan i somras (tror jag) har Karolina Skande också ansvarat för DN Söndags modeinslag. Där har jag blivit besviken. Jag tycker att DN:s modebevakning ska bestå av något annat, längre texter. Kläder satta i andra sammanhang än att bara exponeras tillsammans med pris och inköpsställe. DN ska visa en annan aspekt av mode än vad modetidningar och de flesta modebloggar gör. Tycker jag.
Idag blev det så extra tydligt. Massor av festklänningar - "i år är det kort-kort som gäller". Tja, kanske är det kort-kort som "gäller" men tycker man inte det så blir uppslaget ointressant. Det funkar inte som inköpsguide och texten är så sparsam att den inte heller inspirerar till andra tankar eller insikter.
Det är förstås inte värre än att jag numera bläddrar förbi DN:s modesidor efter en kort titt, eftersom det inte gav mig något mer än det jag redan läst i bloggar och modetidningar. Men jag tycker det är synd.
Sidan innan bilduppslaget har ofta ett par korta och informativa texter där Karolina Skande, Daniel Björk och Anna-Lisa Lindén m.fl. brukar skriva. De korta artiklarna är ofta både roliga och intressanta, så ändra inte på det! Men det är alltså bilduppslagen som jag har invändningar emot - vem det nu är som bestämt att de ska vara upplagda som de är numera.

Summering CdG

Vad finns kvar i HM:s butiker, en vecka senare? Jag tycker det verkar vara de ganska anonyma rosa och vita skjortorna. De som kunde vara vilket märke som helst.
Säljs det ovanligt många plagg på Tradera och Blocket i år?
Jag tycker mig ha hört att många anser att denna kollektion varit dyrare än andras men att man inte för resonemanget vidare. Varför är det dyrare? Jag tycker inte man hört speciellt mycket om kollektionens ev kvalitet ur materialaspekt nu, däremot nedlåtande kommentarer innan kollektionen släppts..."hög modegrad men med HM:s dåliga kvalitet".
Mitt intryck är att kvalitén är hög och att ffa materialvalet är ovanligt. Mina byxor är i ylle, t.ex. Tvättrådet är kemtvätt (vilket jag naturligtvis inte noterade förrän jag börjat använda dem...)
Frack-kavajen är också i ylle med sparsmakad fodring - noga med tittarpoäng men medveten om möjligheten att spara.

Sen är det förstås provocerande för många, att det exklusiva och creddiga blir tillgängligt och riskerar att bli mainstream. Men händer inte det i nästa led: hur, när och ihop med vad, väljer man att bära CdG-plaggen?

Hursomhelst. Efter grubbel och provande beslöt jag mig för att behålla de lustiga byxorna och prickiga skjortan - en outfit jag redan kört ett antal gånger. Jag är mycket nöjd.

Numb

På Åhléns, Design House Stockholm, har man Numb. Jag läste om kläderna och designern Anna Bonnevier i somras och fick intrycket av att kläderna var väldigt experimentella med hål och ärmar lite här och där och att man kunde skapa sitt eget plagg just för tillfället, genom olika val.Nu läser jag att hon utgått från triangeln som form och skapat åtta tidlösa plagg.Förra veckan provade jag två plagg och även om de var både coola och sköna (i tung silkestrikå) så hittade jag just inga kontroversiella hål eller lösningar.
Ett av plaggen jag provade är byxorna ni ser längst till höger, där man kan dra upp midjan så långt att det blir en byxdress, om man vill. Då tyckte jag att plagget var kul, men otänkbart. Endast en vecka senare går jag omkring i liknande byxor från Comme des Garcons. Och jag kan rapportera att de är bekväma!

Stil & Politik

Jag har läst Barbro Hedvalls och Göran Greiders bok Stil & politik med stor behållning. De har två helt olika utgångspunkter och deras texter visar genomgående att stil inte är yta men överraskande ofta är politik.

Vintagemässa

Lyssna på Morgonpasset och Eleonore Nygårds som pratar om vintage och Vintagemässan som är i Stockholm 26-27 september. Eller läs i senaste numret av Antikvärlden.

Om man följer Eleonores definition, så är inte Synttanten vintage. Vad ska hon tycka om det, tro?

Siv Stöldal

Pris till bästa skandinaviska designer gick till norskan Siv Stöldal. I fredagens DN kan man läsa en intressant artikel om henne. Hennes fokus handlar om hur man kan ha ett passionerat förhållande till kläder utan att det handlar om mode. Hon har intervjuat "vanliga" män som inte anser sig vara intresserade av mode och valt ut tre av dem till en utställning kallad "Three wardrobes".

Här tänker jag att det handlar lite om vad vi lägger för betydelse i olika begrepp, för visst blir det mode även i funktionella kläder som jaktkläder, crossbyxor osv... och i artikeln finns ordet "fashion" (inom citationstecken), möjligen som en markering för att distansera ordet mode?

Siv Stöldals installation finns att beskåda t.o.m. idag i Stockholm och pilutta mig som missade det!

Bea Szenfeld får Guldknappen?

På måndag ska jag på Bea Szenfelds visning av vår- och sommarkollektionen 2009 som har rubriken "Pudeln och mysteriet med Guldknappen". Jag kan verkligen inte skryta med att få inbjudningar till modevisningar och därför är jag extra stolt över att denna inbjudan är så speciell och fin! Den är nämligen gjord som en B. Wahlströms flickbok! Som inträdesbiljett har jag fått en liten egen guldknapp att sätta på mig... (och vad ska man sätta på sig som förtjänar en guldknapp??)
Konspirationsteorier är kul (ibland) och jag tycker att mycket tyder på att Bea Szenfeld får årets Guldknapp!!

Temat för visningen är Mode och kunskap!

Mode och design utan gränser

Själv blev jag så inspirerad av Katja Geigers Sommarprogram att jag ville veta mer och cyklade till biblan och lånade hennes självbiografi.
Det är svårt att inte bli imponerad.
Född 1920.
1946 åker hon till USA (efter en period i Sthlm med Konstfack och Beckmans skola och illustrationsjobb för DN) för att gå på designskola och presenterade sin första kollektion 1949.
1953 etablerar hon sig i Huaröd och startar samarbete med MMT.
1958 kom första skokollektionen (Vilka skor! Var finns de nu?)
1966 slår hon igenom i Paris - och då är hon alltså 46 år gammal!
1976 flyttar hon återigen till USA (efter skatteskräll i Sverige) och inleder en ny karriär med heminredning; hemtextilier, glas, porslin, bestick... Jag ser några fiskfat jag gärna hade adderat till min fiskfatssamling. Fanns dessa produkter ens i Sverige då? Jag minns inte, var väl inte intresserad då.
1996 flytt tillbaka till Sverige. Katja är då 76 år gammal och fortfarande fullt verksam.

Genom hela boken förs diskussionen om att vara kvinna i denna bransch - hur hon kallas "Lilla Katja" trots att hon är vuxen, världskänd designer och dessutom lång! Hur män ringer till henne och anser att hon är "tillgänglig" för att hon inte reser med sin man, hur hennes man tafsar på hennes modeller och är otrogen, att hennes första man inte tog hand om deras son när hon reste till USA för att utbilda sig. Men hon fogar sig. Och samtidigt gör hon denna enastående karriär! Kanske, men bara kanske, hjälpte hennes mans position och sinnelag henne dit, men även Katja undrar ju över hur karriären blivit om hon varit man. I sitt Sommar spelade Katja "Times they are a-changing" - och visst har det väl förändrats?

I Sommarprogrammet sa Katja flera gånger att hon ville göra bekväma kläder för den moderna kvinnan. När man bläddrar i hennes självbiografi kan man inte annat än tycka att hon lyckats! Vilka kläder! Chanel i all ära, men Katja of Sweden förtjänar minst lika mycket cred.

Katja of Sweden

Om du missade att lyssna på Katja Geigers Sommar igår så ta chansen att lyssna på webben! Ett jätteintressant och roligt program!