För någon månad sedan fyllde min kompis Anna 50 år. Jag gjorde ett halsband till henne som hon fick från mig och Karin och Maria. Kort därefter gjorde jag en variant av det till mig själv, fast då med lavastenar. Nu har jag gjort ett halsband till i samma stil; samma pärlor men med fyra "stänger" istället för två, som Annas halsband hade. Det här är ett av mina förslag till utställningen Slow Craft som jag därmed ansökt om att få vara med på.
Beundrar smycken gjorda av Rachel Darbourne i polyten. Hur lär man sig om de olika plasterna och hur man kan använda dem?
När jag kom hem ikväll fortsatte jag kardningen. Sen kunde jag förstås inte hålla mig utan var tvungen att prov-tova. Det gick alldeles utmärkt! Ska göra några ATC- kort som julkort tänkte jag.
Kollade upp det där med ryafår och upptäckte att de faktiskt har koppling till ryamattorna. Man får förmoda att mattorna är uppkallade efter fårrasen och inte tvärtom.
Igår fick jag lite ull av Fia, som har egna får. Jag tvättade den vita ullen när jag kom hem och nu på morgonen kunde jag inte hålla mig utan testade att karda en liten tuss. Fia har fått höra att hennes ull inte är bra att tova med (det är någon slags lantras, kanske heter Ryafår?), men jag tycker ändå att det är kul att testa!
I höstas kom det nya stora svenska praktverket Yllebroderier - Berättande folkkonst från Norden. På bokmässan stod jag och bläddrade i den och inspirerades till att köpa ett yllebroderikit, som Hemslöjden också sålde i sin monter. Jag har nu broderat ungefär hälften av detta jättelilla broderi och måste säga att min beundran för de broderier som beskrivs i boken ökat enormt! Jag har nog så smått bestämt mig för att broderi inte är min grej, helt enkelt. Fast häromdagen fick jag boken Karins broderier i min hand och fick där en annan ingång till broderiet; några genvägar, några klargörande förklaringar, några mönster i varierande svårighetsgrad att kopiera. Sista ordet är därmed inte sagt!
Jag har ju en hang-up på tovning just nu och kanske är det därför jag ser så mycket som är tovnings- eller filtrelaterat? Häromveckan läste jag om någon konsthantverkare som fått ekonomiskt flyt tack vare de intovade tvålar hon tillverkade. Lät skumt. Desto intressantare var det att jag förra söndagen, på Marstrand, fick tillfälle att köpa en intovad tvål av ett hantverkarpar från Gotland. Nu har jag testat den och den löddrar verkligen och funkar som en slags kombo mellan tvål och skrubb. När tvålen är slut så slänger man ullen på komposten alt. sprättar upp och petar in en ny tvål.
Men hygieniskt då?
.JPG)
Den här helgen har min brorsdotter Emilie varit här och hälsat på. Emilie har just avslutat en kandidat på HDK och kan alltså en massa användbart - som att fotografera till exempel! Hon hjälpte mig med att fota mina smycken till den nya hemsidan, blogg och (kanske, det är så svårt) webbshop. Här är ett foto som jag tyckte blev så fint. Ringen Molekyl tillsammans med vår blommande orkidé!
Ett stenkast från Bålsta ligger Bro Glasbruk som marknadsför sig som det miljövänliga glasbruket. Glaset som används är återanvänt glas (bl.a. bildskärmar och söndersparkade busskurer) och ugnen drivs av metangas från den närliggande soptippen. Lokalens el produceras av sol och vind. Sen 2005 har glasbruket legat där - helt utan min vetskap! Vi slog till på en vattenkaraff i design av Jonas Torstensson.
När man går på kurs får man också väldigt många tips av allehanda slag av sina kurskompisar. Ett av dem var det här filtverktyget som består av hela sju (7) filtnålar. Den genomskinliga hylsan glider in i själva verktyget och man liksom stansar eller trycker ner sju nålar samtidigt i ullen. Jag hittade min Sew (eller kanske snarare Felt) mate på Slöjddetaljer. Som tillbehör kan man köpa en borste att ha under ullarbetet. Den var ganska dyr, så jag småsnålade mig lite och beställde inte den. Idag prövade jag med rot(potatis)borsten och det funkade utmärkt. Tur: trodde det var en av dessa idiotiska felbedömningar man gör när man plötsligt drabbas av småsnålhet och så är hela idén obrukbar.
Jag jobbar nu med att sy en jacka av det nunotovade tyget. Provdockan
.jpg)
Idag fyller jag år och då tycker jag att det tarvas en outfit-bild! Fast största anledningen är att jag är så grymt nöjd med konstruktionen av den här sommarkjolen! Det är en stuvbit i stickad bomull som jag köpte för några veckor sedan, väl medveten om att den förmodligen bara skulle bli liggande. Igår kom jag på att den nog skulle passa till en långkjol - som ju är så modernt igen... - men orkade inte göra en riktig kjol och ville inte ha en omlottvariant. Så jag har bara sytt ihop tyget (150 cm brett) och sedan sytt på ett band som jag knyter runt midjan. Det blir en flik över som faller ner som en drapering och formar en liten ficka.
Lätt som en plätt, men kräver förstås att man har tröja som går över linningen för där är det verkligen inte snyggt!
- Hur gör man för att det ska bli såhär bubbligt och snyggt? frågade Anna en av lärarna på tovningskursen.
- Man ska inte vara så noggrann.
För mig som gärna arbetar under rubriken "fort & lätt" var det naturligtvis ett svar att ta fasta på. Men det besvärande är att man måste ha en massa erfarenhet för att veta när man är noggrann och när man inte är det.
- Det beror på vilket uttryck du vill ha, svarade en lärare mig när jag frågade om det var lagom med ull utlagt. Jag hade förstås ingen aning. För uttrycket kommer ju också med erfarenheten. Först måste jag veta vilken teknik som ger vilket uttryck och sen vilka möjligheter tekniken har att variera uttrycket. Och hur mycket och när man kan gena.
En tredje lärare berättade om en resa hon gjort i Kirgizistan. Vid ett tillfälle fick hela gruppen pröva att tova efter kirgisisk tradition. Några moment i processen förstod ingen utomstående. Ingen kunde förklara. Tillslut blev förklaringen "tradition". Rutinen har övergått till ritual och saknar mening.
Enligt våra lärare har vi inte mycket till tovningstradition i Sverige. Alla tovare gör lite olika och provar sig fram. Det verkar alltså som att detta är en teknik där stor utveckling sker - frågan är bara om utvecklingen också sker i uttrycket? Vet inte om "hemslöjdsestetik" är en vedertagen eller korrekt term. Men om fler än jag tycker att den finns så hoppas jag att den utmanas.
För övrigt har jag just nunotovat med svart gardinjalusi från IKEA och svart finull från Gotland. Det blev nästan så slarvigt som jag hoppades på.
Temat på det tovningssymposium som jag är på är Bärbar filt, dvs det vi ska filta/tova är sådant vi på något sätt kan bära sedan. Därför skulle nunotovningen mynna ut i ett linne till exempel. Jag prövade också att tova in en bit spetsgardin som jag köpte på lokala Kupan. Det gick sådär eftersom gardinen var i syntet, så jag fick nåltova lite och trixa för att sen undra vad jag skulle göra med färdiga resultatet... Sent på natten blev det en huvudbonad. Platsar inom städrocksestetiken. Absolut Icke Bärbar ur modegradssynpunkt, men kul!
Ikväll fick vi se en modevisning av Barbro Lomakkas kläder i Helgeandsruinen (aka Helge And). Vi snackar nunotovning på hög modegradsnivå!
Nu är jag på tovningssymposium på Gotland! Imorgon börjar första delkursen som är nuno-tovning och inte nano-tovning som jag sagt. Fast medge att det vore kul med tovning på molekylnivå! I vilket fall börjar allt med matematiska beräkningar av tygåtgång när hälften av tyget förväntas krympa vid bearbetningen.
För övrigt har jag hunnit shoppa höstens föreläsaroutfit vid ett besök på Gotland Konst och Form. Av Kerstin Boulogner.
.jpg)
När Kalle, Minna och Vera var här för några veckor sedan så hade Minna flera olika örhängen med sig, bland annat ett par som var gjorda av kaffeskedar. Jag, som har en smärre arvsynd i form av ett lager kaffeskedar, kunde inte motstå att tänka vidare kring idén. I söndags gjorde jag slag i saken och konstruerade halsbandet Minna, med två små sötvattenspärlor istället för sockerbitar till kaffet!
.jpg)
Tack vare några dagars sammanhållande ledighet har jag haft ro att sätta mig vid min nya arbetsplats, guldsmedsbänken. Verktygen ska finna sin plats, äggkokaren fungerade som syrabadsstation, ljuset var tillräckligt, stolen bra... Och så hade jag lust också!
Jag har gjort två par örhängen (och är några dyrbara lärdomar rikare), färdigställt den röda ringen på bilden och gjort silverdelen till en ny i samma modell.
Idag ska jag försöka ta ett steg framåt på kursuppgiften "leder o lås" samt göra klar prototypen för sista uppgiften "klädsmycke".
Fast jag måste cykla också - äntligen har jag lagat punkteringen!!
.jpg)