lördag, oktober 10, 2009

Stickning - ett hantverk att utveckla


För två år sedan var jag i Eskilstuna och tittade på Britt-Marie Christofferssons utställning Stickning - ett hantverk att utveckla. Jag försökte komma med på en workshop också, men det var förstås fullbokat. Utställningen var himla inspirerande men tyvärr kom jag inte till skott med något speciellt ändå... På Bokmässan såg jag B-M C i en monter och boken med samma namn som utställningen och nu har jag lånat den på biblan! Och...nu!...ska jag sätta mig och testa ett av mönstren som visas i boken!

3 kommentarer:

Annaa M sa...

Måste varit den montern jag gick förbi och fnissade åt det klonade gäng 58+ som stod hängivet beundrande runt en kvinna i en stickmonter. Alla hade de något stickat i tunnt växtfärgat ullgarn på sig. Jag är en typisk okreativ stickare. Beror nog på läggning. Har aldrig klarat att hålla på med små petiga saker - vill inte kalla det pyssel för det har så negativ laddning. Sen har jag en bestämd känsla av att allt som är kreativt ger en massa trådar på baksidan. Undrade mycket över hur t ex Kaffe Fasset gjorde med sina trådar. När jag försökte sticka efter hans anvisningar blev det mest ojämnt och fult på framsidan och rya på baksidan.

Malin sa...

Ja, det var nog samma monter. Det finns ibland något väldigt humorfritt kring skojigt hantverk. Det finns en typ av damer som är stränga på alla möjliga sätt men som gärna har en humoristisk liten yllemössa på sig för att försöka förvirra oss, men mig lurar de inte!

Annaa M sa...

Vet precis vad du menar. Jag har gått på Seminariet för Huslig Utbildning, textillinjen med inriktning på vävning, så jag vet allt om detta. Lade visserligen benen på ryggen efter en termin, men ändå! Studenterna tävlade dessvärre med lärarna i humorfrihet.