Beslut!

Nu har jag efter mycket provande och funderande beslutat mig för att lämna tillbaka Matthew Williamson-tunikan och förmodligen också byxorna!
Jag är mycket tacksam för alla kommentarer! Jag håller med om att tunikan ihop med kjol blev stark tantvarning. Grejen är att tunikor med valkar och tights OCKSÅ är tantvarning, tycker jag. Sen började jag fundera över varför jag skulle kämpa för att ha ett plagg som fick mig att känna mig "som en med valkar" när jag kan ha kläder som får mig att känna mig slank? Idiotiskt! Jag får helt enkelt passa tunikan till avdelningen "snygga kläder som inte passar mig"...
Är du spekulant på Tunika (stl M) eller Byxa (stl 42) så hör av dig med ett mail till bloggen. Jag lämnar tillbaka på lördag eller söndag.

Dagens

Såg ni Kobra igår? Om självporträttens tid. "Vad ska vi göra med alla jag, jag, jag som möter oss i bloggar och annat?" undrade Kristofer Lundström. Det kan man verkligen undra. Det här jaget är i alla fall tacksamt över den respons som gavs på min färgdesperation och idag sjösättes den kombination som fick flest plus!

Uppdaterat: Kom att tänka på en sak: på utställningen om Marimekko lärde jag mig något om deras färgtryck. De använder sig av sk överfärgstryck dvs de låter medvetet färgerna överlappa varandra så att det bildas en tredje färg. Det ser man tydligt på den här tunikan från Marimekko-HM!

Dagens

Idag ska jag vara konferensvärdinna och är ny från topp till tå, nästan. Kjolen är jag speciellt glad över. Den kommer från Acne och är mer lila än det syns på denna bild. T-shirten från HM och även halsbandet. Halsbandet har jag letat efter länge och jag hittade det igår - det kommer att befria mig från träning i fortsättningen då det är extremt tungt och kommer att träna upp alla mina hals- och nackmuskler! Den uppmärksamme upptäcker säkert den missklädsamma, men ack så chica, stegräknaren vid kjolens linning. Skor från Björn Borg.

Marimekko

I Borås hann jag i tid för att vara med på visning av Marimekko-utställningen på Textilmuseet. Jag ber om ursäkt för att jag har fördomar och trodde att jag skulle vara tämligen ensam på visningen en torsdagkväll i Borås. Vi var 19 stycken! Är inte det fantastiskt! Utställningen visade Marimekkos historia decennium för decennium. Sedan ett år tillbaka ungefär är Marimekko sålt till en aktiemäklare. En med känsla för design?

Den sista listen-syndromet

Jag lider av SLS (sista listen-syndromet) dvs det är ibland nästan omöjligt att göra det där allra sista i ett projekt. SLS är väldigt vanligt hos hemmafixare som stolt visar sina nyrenoverade hem och i förbigående säger - "ja, det är bara listerna som ska upp här, sen är det klart". Igår stickade jag klart en sjal och ni ser trådarna som jag ska fästa "sen" hänga löst. Men ibland lyckas jag bemästra SLS! Idag sydde jag fållarna på senaste "nya överdels-projektet"! Klart!
Blusen är sydd efter ett kaftanmönster jag haft liggande i ett bäckobölja-tyg (jag tror man säger seersucker nu??) som också legat till sig i några år. Hemmajuryn var lika likgiltiga som de tyckte att resultatet var. Och det var precis det jag var ute efter: en neutral och vanlig blus.

Matthew och jag. Igen.

Vid frukosten började jag orera över hur HM ställt sig emellan mig och Matthew Williamson. Att vårt förhållande nu kanske aldrig kunde utvecklas. Att jag var besviken. Till slut undrade P vem denne Matthew egentligen är, eller Matte som vi helt enkelt kallar honom nu. Så jag fick demonstrera och prova tunikan, som jag ansåg var för liten för mig och mina valkar. Varför, varför, varför var HM så jädra småsnåla och bara gjorde den i S och M? Var inte detta typiskt en modell som skulle passa oss sk stora kvinnor?? Överraskande nog var P mycket försonande och tyckte att jag skulle behålla Matte i mitt liv. Han föreslog svarta tights till.
Jag tror aldrig att jag kommer att våga gå ut så.





Men möjligen såhär?














Sen är det kostymbyxorna, då. Jag har kombinerat dem med en gammal festkavaj från 90-talet. Fast jag vet inte. Kanske man kan både ha och mista byxorna?

Matthew Williamson och jag

Lite besviken blev jag. Det var kul att köa i Göteborg, speciellt som jag fick sällskap av Anna. Men väl inne så var det mycket mer riv och slit än jag varit med om från Stockholm. Det var väldigt lite kläder också. På 15 minuter var allt borta. Jag lyckades få tag på tunikan jag ville ha, men i M och jag behöver nog L. Ett par kostymbyxor i rätt storlek, men frågan är hur kul de är att ha som ett udda plagg?
Inatt satte jag mig vid datorn för att försöka köpa via webshopen, men matchande kavajen var slut i storlek 42 och tunikan i storlek L tycks aldrig ha funnits...
Det är bra med Öppet-Köp. Nu får jag fundera i helgen om jag nobba MW eller inte

Välkommen Karl!

Och jag är alltså stolt gammelmoster!

Utanför HM Gbg Nordstan, 9.30

Göteborgs konstmuseum

I Göteborg har man det förnämliga systemet att man kan köpa ett årskort till museerna för endast 40 spänn! Så idag passade jag på att besöka Göteborgs konstmuseum för jag älskar Carl Kylberg och den här med det cyklande paret av Ragnar Sandberg! På museet fanns också en utställning av självlärda konstnärer, Annan konst, som jag var nyfiken på. Tyvärr blev jag sur! 99% var täljda gubbar av män. Inget fel på gubbarna men nog finns det väl en och annan flamskvävnad eller broderi av någon dam att visa upp också? Eller är det inte konst??
Sen tycker jag att Göteborgs konstmuseum bara kan bli bättre på skyltning och då menar jag den övergripande skyltningen - vart man ska gå för att se utställning si eller så.

Imorgon blir det Borås och då hoppas jag hinna med en visning av Marimekko-utställningen på Borås Textilmuseum!

Allvarligt talat!

L har fått sina glasögon med fönsterglas från Amerika. Idag har hon använt dem på en muntlig redovisning och hon ägde sönder, förstås. Själv tror jag inte jag har lika mycket att vinna på att använda dem.

Dagens

Direkt när jag kom hem efter mitt besök på Röhsska så kollade jag på Tradera efter Maud Fredin Fredholm och fann denna klänning. Jag blev enda budgivaren och idag inviger jag den! Som klippt och skuren på mig, tycker jag!!

Försök nr 2: Hyfsat?

Första försöket att utöka antalet överdelar gick väl hyfsat?

Jaaa, så är det....Precis!

- Man har ju fler överdelar än nederdelar, sa den trevlige unge mannen som hjälpte mig på Gant häromdagen.
- Jaaa! sa jag entusiastiskt för att dölja min stigande tveksamhet. Nja, så är det nog inte alls hos mig. Strax innan jag gick och la mig igår började jag därför rota i tyg- och mönsterhögar fast besluten att sy något idag. Jag kan ju egentligen inte sy, så vi får se hur det går.

Matthew W

På torsdag befinner jag mig 9.50 utanför HM i Östra Nordstan i Gbg för att försöka hugga den här tunikan! Jag tycker den kornblå kavajen ser jättefin ut också, men trång!

Försök nr 1: misslyckat

P. har byggt ett par nya högtalare och fick lite grejer över, bl.a. ett ganska tunt metallnät som jag fick ärva. Idag var jag på macken och köpte tunn gummislang. Så klippte jag ut lite metallnät lagom till ett armband och sprättade upp gummislangen för att ha som list runtomkring. Allt gick jättebra tills jag försökte limma på slangen, då gick allt åt helvete och jag tappade tålamodet och tilltron till hela idén.

Multimedia message

Dagens

Ett par flower-power-strumpbyxor får variera en annars väl beprövad outfit!

Färgdesperation

Idiotiskt! Jag visste ju att den mesblå 70-talsfärgen är fullständigt omöjlig att kombinera! Vitt går förstås. Jag prövade med limegrönt igår men då sa L att det var fult. Idag var jag på PUB för att få inspiration och såg att Gant kombinerade rosa och orange med mesblått. Till slut blev jag desperat och fläkte fram min gamla lila-röda Gudrun Sjödén-tunika.
Är det något som funkar?

Dagens

Idag får det bli rutig rocktunika (om det ordet finns) från Lata Pigan i Enköping. Nudiejeans och stövlar från Bianco Footwear.

Vårens hetaste trend?

Idag besökte jag Wardrobe för första gången live - alltså deras butik och inte deras webbshop. Å en verkligt fin affär med väldigt trevlig expedit! Jag var också mycket intresserad över de här jeansleggingsen som på hemsidan beskrivs som "en av vårens hetaste och mest användbara trender. Vi har ett par superfina i en härlig 70-talsblå färg från Object som känns som gjorda för att möta våren i."
Ja. Nu är jag en del av denna trend!

Fast mitt minne är att bara de nördigaste nördarna hade denna färg på 70-talet? Eftersom jag var en sån. Jag hade ett par skitfula jeans som jag köpt på Tempo i Uddevalla i denna färg. Jag bar dem som protest mot den kommersiella märkeshysterin. Så jag vet inte precis om "härlig" är rätt beskrivning?

Dagens

Numera har jag två Maria Westerlind-kappor. Den här har några år på nacken och den har jag alltid lite dåligt samvete inför. Den är nämligen aningen för liten och den är, konstigt nog, väldigt svår att kombinera med mina andra kläder. Så den blir inte så ofta använd - och den var ju så dyr... Men idag slår jag till!

Dagens

Så var det dags igen att ta nya tag! När jag varit ledig ett tag så känner jag mig alltid lite skör när jag ska Ut igen. Hur gör man nu igen? Jag höll på att ta tomatpuré istället för jordgubbssylt i filen till exempel. Känns säkrast att ta stadiga skor. Jag har ägnat en del av ledigheten åt att hänga undan alltför vintrigt och damma av lite vårlika persedlar. Som röda byxor och rutig tunika.

Om Daisy, städning och kreativitet

För några månader sedan såg jag ett program om Marc Jacobs. Man fick se hans "kontor" och hur han omgav sig med mängder av färgprover, tygprover, bilder, grejer...och så plockade han från allt det här och testade och byggde collage och diskuterade och funderade. Förmodligen inte speciellt unikt arbetssätt för en designer, men jag fick (och P också, vilket inte är oviktigt i sammanhanget) en ökad försonande känsla för mig själv då. Jag har en stor förmåga att dra fram grejer för att testa och fundera. Och att jag sparar så mycket små stumpar och enstaka pärlor och annan skit som jag tror ska komma till användning (och det gör de ju också). Fast en av skillnaderna mellan mig och Marc är att han inte behöver plocka undan själv. (Fast egentligen är det inte en skillnad. Jag plockar ju sällan undan jag heller, det är själva dilemmat: En av skillnaderna mellan mig och Marc är att han har någon som plockar undan åt honom) Viktigt blir att hitta ett sätt att förvara alla grejer så att det å ena sidan är överskådligt och inspirerande och å andra sidan är lätt att lägga tillbaka. Tricky.
Tro nu inte att jag drabbats av hybris. Jag vet var Marc Jacobs befinner sig och var jag befinner mig. Jag bara börjar tro att behovet av utrymme för kreativitet är mycket mycket större än vi förstår, men istället för att inreda våra hem som funktionella verkstäder så inreder vi dem som utställningslokaler.
Hursomhelst: med från systerns & svågerns amerikabesök finns en flaska Daisy av Marc Jacobs till mig!

Världens godaste tårta!

Nr 13 på listan - Visa axeln!

I torsdags besökte L och jag outleten i Barkarby och på Acne hittade jag den här tunikan som jag tyckte var cool. Inte för att jag tänker möta våren med den, men jag hoppas att jag vågar använda den när jag blivit lite mer solbrun i sommar. Eller är den för mycket? Jag har fått mig en ny släng av oro vad gäller ålder och kläder pga ett löjligt reportage i senaste Damernas Värld. De menar glatt att det finns mode för alla åldrar och visar sen tips vad som kan passa bland rådande mode för respektive ålder. Men egentligen så visas 4 stilar och en stil för varje ålder. Förutsägbart och trist, trist, trist! Färgglad stil är naturligtvis bara för 20+. När man är 40+ föreslås en trist businesstil. Jag som trodde att mode och stil var något skiljt och att man kan hitta modedetaljer som passar ens stil oavsett ålder. Samtidigt blir jag orolig av sådana här reportage, för självklart vill jag inte framstå som en patetisk typ och just nu oroar jag mig alltså för att bar axel är för mycket för en dam i min ålder.

Nr 11 på listan!

Dags att ta tag i listan igen! Igår kväll såg jag Evis bidrag till nummer 11 och en intressant diskussion finns bland kommentarerna till hennes inlägg. Dvs vad betyder egentligen "för stora"? Jag har på sätt och vis gjort tvärtom mot Evis - jag har tagit ett par jeans som är skurna för att vara "för stora" men egentligen är för små för mig om de skulle vara "för stora på rätt sätt". Det är W:s avlagda byxor som brukar sitta på halva rumpan på honom och som på mig sitter en bit ner på höften. Jag tycker att de sitter rätt OK, men L dissar dem helt. Mest kanske för att slitningen, enligt henne, är helt fel. Sjukt fult, helt enkelt. Min mamma skulle också ha rekommenderat att jag inte går ut på stan med dessa, men av en annan anledning: det finns plats för man i dem. If you know what I mean!

Underbara!

Här är alltså inköpet jag antytt några gånger! Whyreds assnygga skor! När jag provade dem på NK för en månad sedan så var de utom mitt ha-begär eftersom priset låg så högt. Men så fick jag ett mail från en läsare som tipsade om en webshop som säljer skorna till 1000:- lägre pris. Då gick det inte att hålla emot längre!
Visst är de underbara?

Marimekkos väskor

Oj! Marimekkos nya väskor finns nu att beskåda på hemsidan. PUH. Där finns några stycken jag gärna skulle ta hand om. Synd att man inte fyller 50 i år.
Fast vem vet: jag kanske vinner - det finns en tävling. Och en quiz. Jag körde den och fick veta att jag är en Free Spirit!

Dagens

Den nya kappan öppnade vägar för användning av mina blå stövlar. Jag har inte använt dem alls i vinter för att jag inte tycker de är fina till turkos, cerise, lila eller grön kappa. Sen slog jag till på klänningen från tradera, som jag knappt använt heller. Jag funderar på att sälja den vidare, men gav den en chans idag.
Rosa skärp var väl OK, men fortfarande saknas ett bra turkos!

Yvonne Pettersson

Gummi är verkligen ett material som jag gillar! Det låter kinky, men jag menar som material i smycken. I fredags köpte jag det här armbandet på Lerverk i Göteborg. Det är gjort av Yvonne Pettersson, som hör hemma i Visby. Hon visade flera smycken av gummislangar i kombination med muttrar och brickor av olika slag - faktiskt exakt varianter jag själv grubblat över men inte fått till - och nu har hon gjort det!

Tovade ringar

Några nya varianter av tovade ringar. Den röda med orangea prickar var tänkt att få formen som ett korallrev, men jag tror den blev mer mollusklik! Från testpanelen (som består mest av mig själv) kan jag rapportera att ringen bara blir bättre av att glömmas på när man tvättar händerna. Det kan förstås kännas lite konstigt att behöva vrida ur sin ring lite då och då. Men det kan absolut bidra till samtalsämne om man gör det under ett möte...

Dagens

Idag invigde jag min nya Maria Westerlind-kappa som jag budade hem från Tradera. Igår träffade jag säljaren i Göteborg och fick kappan - en rolig grej med Tradera är dessa personliga kontakter som uppstår, kvinnor man mailar intensivt med under kort tid och kanske träffar!
P. tycker att kappan kanske är lite väl diskret för att vara min, men den har faktiskt en väldig massa färger i rutorna och jag känner redan att den kommer att bli mycket användbar. Lite senare på dagen har jag kompletterat kappan med en turkos sjal...

Hatt?

Jag provade typ en sådan här idag. Jag är otroligt tjockskallig och hittar sällan hattar som passar. Men den jag provade, en engelsk herrhatt, satt fint. Till grön kappa och röda stövlar såg jag riktigt excentrisk ut. Jag fegade ur.

(Hatten på bilden är från Minimarkets vårkollektion.)

Maud Fredin Fredholm

Jag är glad över att Maud Fredin Fredholm uppmärksammas med utställning, film och katalog på Röhsskas museum nu! Och extra glad är jag att jag lyckades se den! Först blev jag alldeles skakad när jag möttes av dessa kaniner - det är ju MIN kanin! Att det var Maud Fredin Fredholm som gjort den hade jag ingen aning om! Och var är min kanin nu, tro...
Mamma gillade M.F.F. och hade flera klänningar av henne och på 70-talet följde jag med mamma till affären på Fredsgatan. I filmen säger Maud att hennes mönster var något alldeles nytt och väldigt moderna och att man kan se många av hennes idéer i nya kläder idag. Jag kan bara hålla med. Utställningen är ganska liten men man slås verkligen av hur häftig hon är!

500 citronpressar

Idag var jag på Röhsska och tittade bl.a. på utställningen med 500 olika citruspressar! Samlaren var själv där och hade en visning för en grupp. Han visade bl.a. en citruspress från 1920 gjort i ett plastliknande material och fastän vi alla stod med hakorna nere så tror jag ändå att han själv var den som undrade mest över vilket material den kunde vara gjord av... Han har 300 citruspressar till hemma som inte fick plats/inte platsade på utställningen!


Bild lånad från Röhsskas hemsida