Nunotovning

- Hur gör man för att det ska bli såhär bubbligt och snyggt? frågade Anna en av lärarna på tovningskursen.
- Man ska inte vara så noggrann.
För mig som gärna arbetar under rubriken "fort & lätt" var det naturligtvis ett svar att ta fasta på. Men det besvärande är att man måste ha en massa erfarenhet för att veta när man är noggrann och när man inte är det.
- Det beror på vilket uttryck du vill ha, svarade en lärare mig när jag frågade om det var lagom med ull utlagt. Jag hade förstås ingen aning. För uttrycket kommer ju också med erfarenheten. Först måste jag veta vilken teknik som ger vilket uttryck och sen vilka möjligheter tekniken har att variera uttrycket. Och hur mycket och när man kan gena.
En tredje lärare berättade om en resa hon gjort i Kirgizistan. Vid ett tillfälle fick hela gruppen pröva att tova efter kirgisisk tradition. Några moment i processen förstod ingen utomstående. Ingen kunde förklara. Tillslut blev förklaringen "tradition". Rutinen har övergått till ritual och saknar mening.
Enligt våra lärare har vi inte mycket till tovningstradition i Sverige. Alla tovare gör lite olika och provar sig fram. Det verkar alltså som att detta är en teknik där stor utveckling sker - frågan är bara om utvecklingen också sker i uttrycket? Vet inte om "hemslöjdsestetik" är en vedertagen eller korrekt term. Men om fler än jag tycker att den finns så hoppas jag att den utmanas.

För övrigt har jag just nunotovat med svart gardinjalusi från IKEA och svart finull från Gotland. Det blev nästan så slarvigt som jag hoppades på.