Igår besökte jag AB Konrad Wahlström. Det är den affär som säljer allt det jag behöver för att sätta igång att träna min nya kunskaper hemma. Jag har noga gått igenom deras produktkatalog och skrivit upp priser, prioriterat inköpen över månaderna. Så länge jag går kursen får jag 10 % rabatt. Jag var alltså ovanligt väl förberedd och jag är ju långt ifrån en oerfaren konsument. Ändå har jag dragit mig för det här besöket. Låtsats att jag inte hunnit, inte hittat...
Jag var så uppskakad när jag äntligen åkte iväg igår och sa hela tiden för mig själv:
- Låtsas att det är en garnaffär du ska besöka! Det är bara som en garnaffär!
Så köpte jag en lödkarusell, en såg, sågblad, en hammare, kratsborstar, regel, ringmått, lite silver och annat smått & gott. Silvret köpte jag från en låda.
- Är det som stuvbitar det här? frågade jag och kände mig så lättad över att hitta en referens jag själv förstod.
Sen, när jag kom till pendeltåget var det jätteförsenat och jag retade mig på allt, i Bålsta fick jag pulsa fram på oplogade gångbanor och få snö i skorna och när jag tillslut kom hem både svor och grät jag av uppgivenhet. Att det var en sådan pärs att köpa lite verktyg?
Nu har jag försiktigt invigt sågen.
Det gick bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar