Stanna hemma. Drick te.

I en radiorecension av en film, som jag lyssnade på någon gång på 80-talet, sa kritikern om filmen:

- Se inte filmen. Stanna hemma. Drick te.

Det har jag haft som ett slags rubrik inombords när något varit urtråkigt eller jättejobbigt och det var definitivt den fras jag upprepade för mig själv igår, när jag stod och väntade på tåget till Västerås igår. 20 minuter sent, plus 10 minuter, plus 25 minuter....och berodde på trasigt tåg, signalfel, omfattande signalfel och tillslut tågkö. En timme och 45 minuter senare rullade vi iväg mot Västerås. Jag hade kunnat sitta hemma och dricka mycket te... Men, men! Mötet i Västerås avlöpte väl och det gick jättebra att åka hela vägen till Stockholm. Men sen krånglade det när jag skulle hem igen, så jag fick knixa med t-bana och pendel innan jag kunde släpa cykeln genom snömassorna i Bålsta till hemmet. Och en kopp te.

Men. Allt detta förbleknar inför den varningstext jag möttes av i Västerås. Vampyrer i Blackeberg har man ju hört talas om. Men rasande istappar? Hur läskigt är inte det?

Åk inte till Västerås. Stanna hemma. Drick te.