Idag skriver Nina Björk i DN om att inte stå ut med samtiden samtidigt som hon omedelbart hittade en väg att stå ut! Ett halmstrå! (Hon läste en God Bok.)
Det känner jag väldigt väl igen. För någon vecka sedan var jag så genomdeprimerad över en lokalpolitikers okunniga, lätt överlägsna och därmed djupt kränkande uttalande vid en invigning av en utställning. Olyckligtvis drog jag paralleller från hennes uttallande till mina egna möjligheter att lyckas med mitt jobb. (Typ..."Vansinnig och omgiven av falska rådgivare...")
- Varför lägger jag mig inte på sängen med en filt över mig och bara dör? undrade jag uppgivet.
- Morsan? När blir det käk? hördes i samma stund från nedervåningen.
- OK! tänkte jag. Jag lagar middag men SEN lägger jag mig på sängen och dör.
Jag ger upp ganska ofta. Tycker att jag är för gammal, för dum, för trött, för ful, för långsam, för flamsig, för ytlig, för allvarlig....osv och en sak som jag verkligen har varit på väg att ge upp är möjligheten att föra över bilder från mobil till dator - å så j*a trassligt det varit! Nu har jag insett att det bara är att MMS:a till min e-post. Jag hittade en väg. Om 25 år kanske jag börjar mobilblogga också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar