Igår deltog jag vid prisceremonin där Marit Paulsen fick Jan Fridegårdspriset. Ola Larsmo, som sitter i juryn, sa att Jan Fridegård hade ambitionen att ge röst åt alla de som inte fått chans att få sin röst hörd. Marit Paulsen, å sin sida, lovade att aldrig tala i någon annans namn än sitt eget.
Jag tänkte att bloggen, eller Internet, verkligen är en möjlighet att göra sin röst hörd. Och att många tar den.
Fast sen tänkte jag på konferensen jag var på i Sydafrika för några år sedan, som informerade om att 1% av jordens Internetuppkopplingar är i Afrika - och då är nästan alla i just Sydafrika. Och jag tänker på de skolbibliotek jag såg i Sydafrika. Där fanns allt från stampat jordgolv med skåp fulla av böcker som inte passade målgruppen (som en slags symboler?) till fantastiska bibliotek med alla moderna hjälpmedel.
Förutsättningarna är olika. Jag använder nu min möjlighet att påpeka det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar