Igår såg jag ett minnesprogram om Birgit Nilsson och blev mäkta imponerad. Jag får erkänna att jag inte följde hennes karriär så noga under 60- och 70-talet, när hon stod som högst. Opera kan vara lite svårt att ta till sig, men jag tror att jag ska göra ett försök när P2 ikväll 19.30 sänder en av Birgits största konserter från Beyreuth 1966, Tristan och Isolde.
Efter minnesprogrammet var min avsikt att göra ett inlägg i bloggen om Expressens löpsedel i torsdags, fast jag kunde inte belägga den, så jag trodde att jag sett i syne. Idag i DN kommenterar man samma löpsedel och jag fick bekräftat att jag sett rätt:
Så lyckades Birgit Nilsson hålla sin död hemlig.
Henrik Schyffert frågade några kända komiker hur de roade sig i vardagen i ett program i torsdags. Hade han frågat mig hade jag gett detta löp som ett exempel - så många ofrivilligt komiska formuleringar runtomkring oss som lättar upp en annars grå torsdag!
Ja, det var en riktigt rolig löpsedel. Idag berättade min mamma för mig att jag faktiskt är släkt med Birgit Nilsson. Det hade jag ingen aning om. Men vi har ju våra rötter i ungefär samma potatisåkrar.
SvaraRaderaJohanna